Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ?Huck? Hultgren.

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ?Huck? Hultgren.

Detta är ett examensarbete som handlar om bytet av värmesystem i Glömminge Kyrka på Öland. Glömminge kyrka har bytt ut sitt gamla värmesystem som gick på direktverkande el mot ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat värmesystem. Det nya systemet har brännare med panna för att kunna värma kyrkan med olika sorters miljöbränslen exempelvis rapsfettsyra. I arbetet beskrivs värmesystemet, bränsletyper samt det styrsystem som används för att styra värmesystemet. Examensarbetet handlar även om vilka nivåer av relativ luftfuktighet man bör ha i byggnader med känsliga inventarier och vilka åtgärder man kan vidta för att hålla önskad luftfuktighet..

Klimatfrågan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom både elproduktions- och transportsektorn. Från elproduktionens sida är vindkraft den teknik som växer snabbast. När vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstår på elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli både ett miljövänligt (om elproduktionen kommer från förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sätt att reglera elproduktionen då en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera påverkan på den elektriska lastprofilen på grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sådan förändrad last på produktionen i ett elsystem bestående av termiska anläggningar och vindanläggningar.

Uppsatsen behandlar byggnadsutvecklingen i Bonderups kyrka från romansk tid till mitten av 1800 talet. Den enskilda kyrkan sätts i relation till den mer generella utvecklingen hos skånska kyrkor som den framstår i litteraturen.Undersökningen har visat att Bonderups kyrka ter sig ha haft en tämligen typisk utveckling under senmedeltiden och även under senare perioder. Däremot har det varit svårare att nå några säkra slutsatser när det gäller kyrkans tidigaste byggnadsfaser..

Holms kyrka på Dal är en medeltida sockenkyrka. Dekoration av kyrkorummet utfördes under 1700-talet av provinsiella träsnidare och målare i en stil som kommit att kallas bondbarock.Altaruppsatsen skulpterad i trä omger altartavlan som är uppdelad i två fält, varav det undre är en kalvariegrupp och den övre visar Jesus i Getsemane. Överstelöjtnant Gustav von Mentzer uppges ha donerat altaruppsatsen till kyrkan år 1727 men det saknas uppgifter om vem bildhuggaren var. Hans George Schüffner har stofferat den i trä skulpterade predikstolen från år 1742 tillskriven Isac Schiulström.Vid en jämförande stilanalys av altaruppsatsen i Holms kyrka och åtta andra altaruppsatser av Nils Falk och Isac Schiulström framkommer att altaruppsatsen i Holms kyrkan med stor sannolikhet är av bildhuggaren Nils Falk..

En granskning av medierapporteringen och det redaktionella arbetet kring drevet mot Wanja Lundby-Wedin..

Jag har ordnat min portofolio enligt nedan. Det är inte alldeles lätt efter att ha arbetat med olika projekt i 22 år. Jag har valt dessa tre projekt utifrån olika kriterier.1. Skara DomkyrkaParallellskiss 1996. Jag var en av fyra arkitekter i projektgruppen.

Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

Seven individuals from Surahammar in Västmanland Sweden are analyzed for the appearance of pathological and skeletal changes. The graves, all from within the walls of a fourteenth century church, are dated from the Viking age to late eighteenth century. The aim of this scientific essay is to find pathological conditions by doing an osteological analyze, x-ray analysis, an osteoporosis measurement and letting orthopedists assess the individuals. The aim is also to say something about the individuals? general health and how they experience the changes they have in the skeleton.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och då främst altartavlor. Undersökningen grundar sig i två kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.   Urvalet är begränsat till att beröra konst från 1200-talet fram till modern tid. Metoden som använts är ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskåp i de utvalda kyrkorna likväl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gällande den äldre kyrkokonstens inspirationer.   Undersökningen påvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. Konstnärerna har fått en större frihet i val av innehåll och form på konsten som beställs.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

I uppsatsen redogörs för de omfattande förändringarna i området Gamla stan i Motala. Studien beskriver processen allt sedan den gamla delen av Gamla stan jämnades med marken för att lämna plats till miljonprogrammets höghus och rådande ideal, till 2000- talets förnyelsearbete av den yttre miljön i bostadsområdet och fram till vad det är idag. Fokus läggs på arkitektoniska kvalitéer och utsmyckning av offentlig konst i området..

Syftet med studien är att få en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpåverkats av barnsångerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga då de varsmå, och i så fall hur detta har påverkat dem.Sex informanter som alla gick i Primär (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna är i åldrarna 19 till 32 och är från Sverige och USA. Studieninnehåller även en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primärsång.En av studiens slutsatser är att primärsångerna har varit ett medel för informanterna att lärasig mera om evangeliet, känna den Helige Anden och därigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihåg sångerna i vuxen ålder och kan på så sätt fortsättasjunga och fördjupa sig i sångernas religiösa budskap..